Jag hatar dig, jag hatar för att jag fortfarande älskar. Igentligen hatar jag ingen annan än mig själv.

Du får mig att tro att jag är speciell för dig, det fungerade inte, men jag är alltid någon du älskar. Det är vad du säger, Till mig.

Dag in, Dag ut.

Men i den nyktra sanningen får jag alltid svar på att jag är som alla andra, en i mängden.

I dag gjorde du mig förbannad, på riktigt.
Drama-Queen-For-The-Fucking-Win. mycket möjligt.
Men ditt sätt, ditt aroganta sätt. Fick mig att spotta syra på allt vad du heter.

Fan, Fan alex, Fan för dig.

Att du hela tiden får mig att tro. För det får du. Verkligen.
"Saknar dig, ingen är som du, kan inte sluta tänka på dig, om hon ändå var mer som dig"

bla, bla, bla

För det är just vad det är,ett rent jävla skit snack.

Men någonstans, långt innom mig väcker du ändå hoppet om att få vakna upp och få kalla dig för min egen, som det ska vara. 

I dag, då kunde du inte ens stå för vad du säger.

Men jag fick svar på många utav mina frågor, och nu vet jag hur falsk du verkligen är.

Fan, fan för dig.