I dag gav du mig en käftsmäll med luft av sanning, på ett sådant sätt som bara du kan göra.

Vi lever två liv du och jag, två liv på skilda håll. Vi har inget som längre håller oss samman. Jag har mitt du har ditt.

Även om vårat förhållande var skadat, trasigt och infekterat så kommer jag på mig själv med att längta tillbaka, VARENDAJÄVLASEKUND

Jag vill höra din röst, se din kropp, andas din luft. Bara ringa och säga hej, se dina ord. Vadfansomhelst..

Men jag vill inte höra sanningen i din röst. Jag vill inte höra på din röst att jag bara är en i mängden för dig. Jag vill inte höra ”Jag har inte tid just nu”. Jag vill ju vara den som du alltid har tid för. Nu är jag ingen alls.

En käftsmäll, med luft av sanning.
Nu är jag ingen alls.

Jag gillar grönt.
Jätte mycket.

I dag blev det kortknäppning i vårvärmen.

bild ; Jag, jätte fint, verkligen 8-)

Nu Catarajna, plugga,

NU ..

Det är fingrar av panik som river över ett skitigt tangentbord när
jag i ett desperat försök försöker få ner Det och Dig på papper. Svart på Vitt.

Ett tragiskt försök som hamnade här;

I natt tog du min hand i din hand, och utan att säga ett ord berättade vi slutet på vår saga.
Jag fick ont i hjärtat.

Men vi båda viste.

Du somnade i mig den natten, och det rev som nålar igenom
vartenda andetag när jag förstod att det här är vad som är kvar utav oss.
Lösa nätter, full med alkohol och ensamhet.

That's it. Inget mer vi, utan bara du, och jag.
Det och dig.
Svart på vitt.

Men jag log ändå.
För just då, just där, var det fortfarande vi i några timmar till.

Men det var på låtsas, du och jag. Den natten var vi på låtsas.
Så på något sätt ville jag liksom aldrig somna. Jag låg bra där, med det och dig.

Men, som vanligt, hur fort du än springer så hinner verkligheten i kapp.

Och där var jag, på sängkanten, risig och helt jävla på väg åt fel håll.
Och där var du, under täcket, det och du, i en helt annan verklighet.

Den morgonen åkte jag hem med ditt namn i tankarna.
Och jag tror precis alla som såg på läste mina tankar, hörde min sorg,
såg min lycka och kände samma värme som du lämnat kvar i mitt hjärta.

En värme som jag efter att det slutat göra så förbannad ont,
kommer plocka fram och minnas med ett leende.

Men det ska göra ont innan det blir bra.

För du lämnade ditt namn i mitt hjärta.
Svart på vitt.

Att försöka plugga matte när tankarna far runt som en orkan, det är lönlöst.

Tro mig.

Jag måste plugga, har prov i morgon. viktigt prov. måste plugga verkligen.
Solen skiner, och tankarna vill ut och hälsa våren hejhej. Vill verkligen ut, på riktigt.

Snorunge plugga! 

Meeeeeeen, åååååhh.
Morr mutter.

Jagvillintejagvillinte.

Btw, jag har köpt ett par nya dojjor i dag. dom skrek efter mig, och inte kan man väll säga nej till ett par skor, eller ?

Jo, när man redan har 25 par skor i en hög i garderoben och femton par skor i skohyllan, och hundarna pissar på dig för att du inte har ett öre, då kan man säga nej. DÅ SKA MAN SÄGA NEJ.

Ehm, ja, plugga var det ja.

Stick.  

Kanske är dags att göra något med livet i dag?
I alla fall, typ kasta ut datorn genom fönstret, hoppa lite på tv:n och gå ut i solen och faktiskt träffa lite folk.

Ja menar datorn, i dag. hallå det är säkert 100 grader varmt ute.

16:06
hugaligen.

En hel kvart kvar tills jessica kommer.
Det är femton minuter för länge. på tok förlänge.

Efter att ha lekt lite i solen och sagt hejdå till lilla jessica som åker tillbaka till forshaga på lördag så åker jag hem till sandra. Grymt mysigt ska det bli ^^
Okey, jag erkänner.
Jag har grymmt tråkigt.

Solen skiner, hjärtat kvittrar i kapp med fåglarna, och här sitter jag.
Mörbultad och helt jävla på väg åt fel håll.

Våren leker där ute och här inne sitter jag och lyssnar på "jagtarlivetavmigutandigmusik" samtidigt som fingrarna leker över skitiga bokstäver på tangentbordet.

Patetiskt?
Ehm, ja?

Men vad fan gör man då, när det luktar vår ute. Våren då det var du och jag, fortfarande äckligt glada och oskyldiga.

Det var innan sanningen han i fatt oss.

I dag, gör våren bara ont.
Det luktar för många minnen.

Minnen som jag efter att det slutat göra så förbannat ont, kommer att plocka fram och minnas med ett leende.

Men i dag, gör dom fortfarande ont.